Flow
Wow vilket flow jag är inne i nu gällande hundträningen.
Vi utvecklas och framförallt har jag motivationen. Både jag och hundarna tycker det är kul, även om det är Nevill som tränas mest. Lillibi känner jag mig mest för och tränar på lek. Funderar på freestyle med henne.
Nöter såklart lydnad med Nevill nu eftersom tävlingen närmar sig. Nu ikväll kändes det toppen, han var jättetaggad men ändå fokuserad - precis den sinnesstämning jag vill ha på tävling.
Jag blandar aldrig lägganden och ställanden i början av inlärningen, för att undvika att hunden blir förvirrad och det blir för mycket fel. Men ikväll kände jag att jag kom till det stadiet att jag varvade ligg och stå-kommandon under rörelse just för att Nevill kändes mogen för det och det är dags att befästa och förbättra ordförståelsen (och fokus/koncentration såklart). Stillastående har det funkat länge. Och det funkade även bra under rörelse nu!
http://pillanbloggar.blogg.se/images/2012/pic_204248327.jpg" class="image">
Naturliga beteenden
Nu är ju alla kanske inte lika nördiga som jag och tycker om att studera djurens beteende men jag filmade i alla fall en snutt och fick med flera olika av kaninens beteenden. Håll till godo. ;-) De hoppar, skuttar, ruschar, gräver, vältrar sig, undersöker, tvättar sig, spanar och pysslar med lite allt möjligt och jag tycker väl det ser ut som de trivs med livet.
En kul grej som de brukar göra och som inte kom med på filmen är att de först gräver med framtassarna och sen skjuter jorden framför sig, alltså trycker framåt med framtassarna.
Som jag sagt tidigare vill jag gärna att djur vi håller för vårt egna nöjes eller nyttas skull i alla fall ska få utöva så mycket av de naturliga beteendena som möjligt. Och det är vi som håller dem "i fångenskap" som har ett ansvar att läsa på och ta reda på vilka behov djuret vi skaffar har och vilka beteenden de vilda släktingarna ägnar sig åt och därmed våra egna älsklingar förmodligen skulle göra om de kunde. Utekatter reglerar det bra själva, hundar måste vi tänka till lite även om de hänger med oss allt som oftast. Olika raser och individer har så olika behov. Burdjur kan ha det ganska tragiskt faktiskt om de bara sitter i sin bur dygnet runt och stirrar. Vem skulle inte bli deprimerad av det? (Samma egentligen för hundar som aldrig får göra något, aktiveras, utföra något jobb eller ens vara ute). Därför är berikning så viktigt. Så, bara en så enkel sak som att slänga lite jord i en låda till kaninerna gör ju att de faktiskt får utföra ett par beteenden som de inte stimuleras till, eller ens har möjlighet till, i en oinredd eller för liten bur. Tror att det är lätt att glömma bort det lilla tysta djuret som sitter därborta, som inte klagar på livet.
Hur som helst, tanken var inte att sväva iväg och ge några pekpinnar. Skulle ju bara visa filmsnutten. ;-)
Tromb är den lilla killen med hängade öron och Zeke's står fortfarande upp
Pillan - filurar lite igen
Sköna dagar
Dessa "gelépennor" som jag provade hos familjen Larsson och sen var tvungen att själv köpa till våra kottar kan jag varmt rekommendera. De är superduperbra och barnen älskar att måla med dem. 49 spänn på Åhléns, finns säkert på Maxi och i leksaksaffärer oxå.
Kaninerna har nu bott hos oss i en vecka och de verkar ha gjort sig väl hemmastadda. Zeke började lägga ner örontipparna idag så vi får se om de snart ligger helt som hos Tromb. Efter ett par dagar började de komma fram till oss när vi kom till buren och nu kommer de även fram till oss ibland när de är utanför buren. Vi bestämde oss för att ha buren under taket i den delen av altan som inte är inglasad istället för bredvid vedbon som var vår första tanke. Buren är mer skyddad för väder och vind där den står nu, och slipper direkt solljus och så har vi dessutom satt nät så de har hela den delen att röra sig på när vi är hemma och kan ha uppsikt. Det är så smidigt nu då vi kan ha buren öppen och de kan hoppa in och ut som de vill, de får i alla fall ett par timmar om dagen med större utrymme och mer motion. De har även en jordhög de gräver i och idag låg de där i, antar att det verkade svalkande.
Där har de skrymslen och vrår att undersöka och stor yta att ruscha på och göra glädjeskutt. Hela familjen kan vara där, komma och gå så de vänjer sig vid oss och nästa år eller senare i år när de kan äta mera gräs kan vi utöka så de får med en bit av gräsmattan oxå. :-)
Upptäckte förresten en till fördel med "stenröset" i buren. Nu när det varit riktigt varmt, runt 30 grader, så har stenarna fortfarande varit svala och kaninerna har legat utsträckta över dem. Säkert har det varit svalt och skönt för dem!
Intervjun
Intervjun igår.. Vilket antiklimax. Suck..
De skulle ringa i morgon men magkänslan säger mig att jag ska hålla mig undan jobbet. Tråkigt nog. Berättar mer i morgon men hur som helst har jag svårt att sätta emot när intuitionen säger något. Det har visat sig förr att magkänslan brukar ha rätt och det finns egentligen ingen anledning att inte lyssna.
Too bad.
Lydnaden so far
I lydnadsklass 1 ingår:
* Platsliggande (alla hundar samtidigt, föraren går iväg och hundarna ska ligga 2 minuter) Vet dock inte om jag ska vara med på det momentet eller inte.
* Tandvisning
* Linförighet (fotgående i koppel)
* Läggande (hunden ska lägga sig under tiden man går och medan man själv fortsätter gå)
* Inkallande (en inkallning där hunden ska komma i god fart och sätta sig i utgångsposition vid vänstra sidan)
* Ställande (samma som läggande fast hunden ska stanna stående)
* Apportering (hunden ska ta en apportbock i munnen och detta sitter inte hos Nevill)
* Hopp (hunden ska hoppa över ett lydnadshinder och inta position på vänster sida)
* Helhetsintryck
Man får i lydnadsprovet bara använda ett kommando och bara en gång, annars får man avdrag för dubbelkommando. Jag har ju lite tics för mig (rör man kroppen eller handen så kan det räknas som dubbelkommando) för att "rätta till" Nevill så risken är att jag får dubbelkommando på det men jag ska försöka jobba bort det.
Nedan finns filmer på fyra av momenten så som de ser ut just nu för Nevill och mig, även om hopphindret inte är det riktiga lydnadshindret (man tager vad man haver på hemmaplan). Dessa moment sitter hyfsat. Resten får jag visa om jag lyckas få igång min telefon som valt att lägga av. :-(
Lillibi var väldigt olycklig som inte fick vara med så det är henne ni hör som bakgrundsmusik. Störningsträning för både Nevill men kanske mest matte. ;-)
Linförigheten
Ställande under gång
Inkallning
Hopp över hinder
...och Lillibi hävdar å det bestämdaste att DETTA minsann är vad som kallas hundträning:
Toalätt
Han sa själv till att han ville in och sen ropade han från toaletten "bajsa där" och pekade på toastolen, så jag testade att ta av honom blöjan och sätta honom där. Visst kom det både bajs och kiss, som om han inte gjort något annat. Det var nog bara en lyckoträff dock, han är ju så liten än och det dröjer förmodligen tills blöjan åker av på riktigt. Men lite fränt var det allt. :-)
Fast han är väldigt tidig och mogen. Pratar och förstår mycket, hänger med på "vuxensaker". Mycket påverkar såklart Lincoln, eftersom de är som ler- och långhalm i mångt och mycket och lär av varandra.
Det första jag reagerade på var för några månader sen när jag kittlade Bastian och han sa "Nej mamma, vill inte ha tittla". En lång mening med många sammanhängande ord, men framförallt att det inte bara var "härma efter" utan att han snarare komponerade ihop en mening efter egen bästa förmåga för att göra sig förstådd.
Nybadad älskling
Pillan - med underbara små
Välkomna hem!
I ordningsställandet av buren i veckan...
Våtrumsmatta på golvet, ett isolerat hus och en hylla (som det faktiskt är lag på att man ska ha i en kaninbur). Hyllan är även en liten hjälp så kaninerna kan komma upp på husets tak.
Nätsidan/luckan med svetsat stålnät istället för hönsnät så det blir lite stabilare och står emot både rymningssugna kaniner och inbrottssugna rovdjur. Man finner många bra tips på nätet. ;-)
Hela familjen var engagerad i inredningen :-)
Matskålar, ett litet stenröse att gömma sig bakom, hoppa över eller stå på, boet, hyllan och en äppelkvist att trimma tänderna på är inredningen just nu. På gallret hänger saltsten, vattenflaska och hönät. De ska även få ett rör eller liknande att hoppa igenom sen tror jag att de ska vara nöjda. Fördelen med den stora buren är att vi kan bygga till fler hyllor och annat senare för att göra buren mer spännande.
Tromb och Zeke undersöker buren
De verkade gilla stenröset :-)
Tittut!
Provsitter boet
Tromb till vänster och Zeke till höger
De verkar ta flytten med ro, har undersökt sitt nya hem och ätit, druckit, bajjat, kissat, gjort ett par glädjeskutt och kommit fram ett par gånger och hälsat vid luckan. Det känns superbra och kaninerna verkar vara kanon mentalt, uppfödaren kunnig och engagerad med köpeavtal och massa tips & råd. Hon klippte även klorna och visade när vi var där och kaninerna är mycket hanterade. Det känns som vi har alla förutsättningar för att få två härliga familjemedlemmar. :-) Vi är mer än nöjda över valet av uppfödare!
På väg hem...
...med två underbara små hårbollar och två lyckliga och förväntansfulla killar!
2011 års resultat
Vi var på fyra tävlingar och sammanlagt 12 starter under förra året, på det plockade vi 1 pinne i agilityklass. Första siffran är vår placering och den andra siffran är antalet startande i det loppet.
Vår placering/Antalet startande
3/22 (Första tävlingen)
8/22
6/23
Diskvalificerade
Diskvalificerade
19/29
9/27
6/24
2/20 (Pinne)
9/16
8/27
9/23
I samtliga lopp utom ett är vi alltså alltid bland de 9 högst placerade ekipagen. Målet för i år är att övervägande placera oss på topp 5.
(Vi körde även en Rallylydnadstävling och fick kvalificerande resultat, dock bara 71 poäng efter en helt kass prestation)
Tävlingsdags snart
Jag hoppas att jag en dag kommer kunna släppa det där och i stället prestera så bra som jag vet att jag kan.
Har kollat på lite filmer från förra året. Från debuten uppe i Arvika har vi utvecklats enormt mycket, både Nevill och jag. Ändå gick det rätt så bra då för att vara första tävlingen och jag egentligen ville vända på parkeringen och åka hem innan start. ;-)
Kollade även på förra årets sista tävling och det var inomhus i ett ridhus i Karlstad. Nevill saknade helt farten och explosiviteten då och jag tror det var en kombination av att han inte tränat i ridhus innan och att jag inte litade på honom utan vände mig för mycket och tittade åt hans håll vilket fick honom att sakta in.
Den stora skillnaden mot den tävlingen (som ni ser i filmerna nedan i inlägget) är att han blivit mycket mer självständig nu, kan jobba ut ifrån mig och bjuder mer på hindren. Blivit mer säker helt enkelt. Så det ska bli intressant att se om det speglar sig på lördagens tävling.
Pillan - med nerverna på utsidan as usual
...och fortsätter
Efter jobb, hundkurser och annat så ligger vi i för att få kaninhemmet färdigt. Och nu känns det som vi kommit en bit påväg. I morgon ska vi sätta isoleringen och innerväggar samt att det lilla isolerade boet ska göras färdigt. Senast torsdag måste vi måla för att det ska hinna bli klart innan fredag, och på torsdag är Fredrik ledig så det passar perfekt.
Ett tips till er som har knakande förhållanden är att pyssla med nåt sånt här. Man är ute och fokuserar på något tillsammans utan TV, dator etc som stör. Teamwork är ordet och sålänge man inte blir osams om hur man ska bygga så är det rena terapin. ;-)
Idag har den mesta av tiden gått till ytterväggarna
Rätt stor blir buren och vi kommer kunna inreda med kuligheter både på längden och höjden
Inuti
Början på det isolerade boet
Och så huvudpersonerna:
Tromb
Zeke
Bilderna är lånade från uppfödaren, Ronja, och hennes hemsida hittar ni HÄR.
Fortsätter
Jaja, jag förstår att ni som inte redan listat ut vad det ska bli dör lite av nyfikenhet så jag ska väl avslöja vårt projekt. *trumvirrrrrvel* Tada!
En kaninbur! :-D
Eller egentligen inte en bur är det tänkt utan ett hem. På fredag utökas vår familj med två härliga små ninisar, Tromb och Zeke, och de ska såklart bo 5 stjärnigt. ;-) Tycker inte man ska ha en bur till förvaring för djur utan oavsett vilket djur man har så bör de få den berikning de behöver för att kunna utföra sina naturliga behov i så stor utsträckning som möjligt. Så när vi är färdiga kommer den roliga biten att klura ut hur vi ska inreda buren så spännande och inbjudande som möjligt.
Måtten är två kvadratmeter och strax över 70 cm högt så de ska nog få rum att röra sig.
Barnen ser fram emot det jättemycket och jag tror att de kommer må bra av att få ta del av ansvaret för djurens välmående.
Kan ju ta ett citat jag tagit från wikipedia:
"Studier har visat att kaniner och gnagare hjälper barn och ungdomar att bli mer ansvarsfulla och mindre våldsamma. Detta har praktiserats till exempel i ungdomsvården för att hjälpa problematiserade barn och ungdomar."
Gäller förstås säkert all typ av omvårdnad och umgänge med djur.
Vi hämtar dem i Forshaga hos en uppfödare som verkar kanonbra. Stödjer gärna småskalig, genomtänkt och seriös avel istället för att jag köper kaniner hos djuraffärer som kanske varken kan garantera hur föräldradjuren haft det eller ens att kaninungarna är så gamla som de måste vara när de lämnar sin mamma.
Längtar tills på fredag! :-D
Lydnadstävling
Agilityn är annorlunda, den har vi lätt för (även om nerverna ställer till det där oxå). Lydnaden är svårare beroende på vilka omständigheter det är. Jag är inte säker på att han kommer lägga sig om det är kallt eller blött underlag. Platsliggningen har jag stannat av och inte testat gränserna med så mycket så han klarar inte 2 minuter i dagsläget. Men då har jag nåt att träna inför och det är väl mest det som är poängen, och se vad som funkar i tävlingssammanhang. Däremot så har han härlig känsla och utstrålning och den skulle jag aldrig byta mot några perfekta moment i världen. Finlirar fram till 6 juni så får vi se sen.
Nästa vecka åker vi på årets första agilitytävling, det ska bli kul! Extra kul att Carro och jag gör det ihop! :-)
Nu ska jag gå ut och träna platsliggning i det plaskblöta gräset.. ;-)
Skalar
Skalar av lite av vinterskruden på Lillibi, och under den tjocka, mjuka norrlandspälsen kommer det fram en svart, blank och fin päls.
Men oj vad hon fäller nu, trodde inte att en greyhound skulle få det att se ut som vad en schäfer skulle lämnat efter sig! :-O
Och det är inte då läckert just nu med stora kala fläckar! Tar man en tuss och drar så kommer det direkt fram sommarpälsen under utan ett spår av vinterpälsen så det är väldigt smidigt i alla fall.
Projektet igång
Pillan - lite småprojekt har ingen dött av
